Hilleberg Ambassadörer

Rachel Ahtila är en jaktguide i British Columbias vildmark i Kanada, och en av de mest ansedda kvinnorna inom sitt område. Hon började som ung, hängiven hästskötare och arbetade sig upp till att så småningom bli guide på heltid, och att genom sitt inre driv ta sin passion till en karriär. ”Jag menar att framgång för mig alltid handlat om att vara glad och tro på det jag gör, och att aldrig vara rädd för att snöra på mig skorna och slänga upp sadeln på min häst och ge allt,” säger hon. Hennes tålmodighet och vilja att ta sig an varje utmaning har tagit henne ut på några fantastiska vildmarksäventyr när hon guidat kunder i tuffa vildmarksförhållanden. ”När det kommer till kritan, har du som guide inte endast dig själv att ta hand om, utan du ansvarar också för någon annan. Så du behöver ett bra shelter,” säger hon. Hennes ”val av hotell,” som hon kallar det, är Kaitum, och det ger henne den säkerhet och komfort som hon behöver när hon är miltals från civilisationen, högt upp på en exponerad bergskam. ”Det enda jag ångrar här i livet är att jag inte investerade i ett Hilleberg tidigare,” säger hon. ”Detta tält har bokstavligt talat genomlidet ett helvete.” Oavsett vilka förhållanden som råder, så vet Rachel att hennes Kaitum kommer att ge henne den säkerhet hon behöver för att kunna fokusera på jakten, som för henne är mer än bara jakt, utan som en pilgrimsfärd. ”Om du skalar bort alla våra moderna bekvämligheter, så handlar det om oss mot berget. Det är inte många saker som du fortfarande kan göra här i världen som är på det viset,” säger hon.

Uppvuxen i Calgary, Alberta, Kanada, började Adam jaga med pilbåge vid tolv års ålder. När han var 14 följde han med sin pappa Tom på helgexpeditioner i Klippiga bergen på jakt efter tjockhornsfår. Förutom jakt hör även vandring och naturfotografering till hans intressen, men det är inte ofta han tackar nej till att vara utomhus för att göra i princip allt från att åka snowboard till att flugfiska. 2012 blev han den yngste som fällt alla fyra arter av det nordamerikanska vildfåret med pilbåge. Ett tält från Hilleberg är hans välkomnande andra hem året runt, oavsett om det är i Montanas natur, vildmarken i British Colombia, Mackenzie-bergen i nordvästra Kanada eller någon annanstans.
"Under de flesta säsonger, om jag ska ut och jaga eller fotografera tillsammans med någon min bror, pappa eller flickvän älskar jag tältet Allak för rymligheten och den låga vikten. För turer sent på säsongen till platser där vädret troligtvis kommer att bli dåligt har Nammatj 3 den perfekta balansen mellan superstyrka, rymlighet och låg vikt."

När Lisa och Simon Thomas lämnade sitt hem i Storbritannien i maj 2003 var deras mål att åka jorden runt på sina motorcyklar under en enda, kontinuerlig resa. De trodde att de skulle vara ute i två år, men efter att under 15 år ha uthärdat några av de mest krävande regionerna och förhållandena i världen har de enligt sin egen beräkning bara åkt tre kvart av resan.

Tillsammans har de rest drygt 774.000 km, åkt till och igenom 78 länder av planerade 122 och har rest till de mest nordliga och sydliga punkter på jorden som man kan nå med motorcykel.

Efter 14 år på ständig resa per motorcykel har vi kommit att förlita oss på vårt Hilleberg Keron 4GT. Det har skyddat oss från hårda sandstormar i Saharaöknen i Afrika, från de bitande farorna i brasilianska Amazonas och har hållit oss varma i minusgrader i sydamerikanska Patagonien. Vi begär att tältet ska prestera och det gör det. Vårt Keron väger nästan ingenting (5,5 kg), kan resas på bara några sekunder och är tillräckligt rymligt för att det ska kännas som hemma. Det kommer att fortsätta att vara en del av den utrustning som vi förlitar oss på. Det enda som skiljer Lisa och mig från alla andra som drömmer om ett stort äventyr är att vi valde att genomföra det och gav oss av och vårt Keron-tält har gjort det möjligt för oss att fortsätta. Med bra utrustning klarar man sig.

Mer information finns på www.2ridetheworld.com

Det är föga förvånande att Sarah och Eric har blivit banbrytande polarfarare. Deras föräldrar är Matty McNair och Paul Landry, två av världens mest berömda och framstående polarutforskare. 2004, när Eric var 20 och Sarah bara 18, åkte de skidor till Sydpolen för första gången. Kort därefter gjorde de en dubbel tur över Grönlands istäcke och slog hastighetsrekord på köpet. Sedan dess har de slagit många rekord, tagit emot utmärkelser och erkännanden och spenderat många dagar och nätter i polarområden och andra exotiska platser runt om i världen. Redan vid en låg ålder har de blivit några av de mer erfarna upptäcktsresandena i vår tid. 2007 startade de Pittarak Expeditions och genom sina expeditioner hoppas de inspirera ungdomar att röra på sig och ge sig ut utomhus. Vi fick nyligen en reserapport från dem efter en framgångsrik expedition: Den 19 mars satte vi upp vårt tält utanför samhället Tuktoyaktuk. Återigen hade Eric och jag bestämt oss för att byta vardagslivets bekvämligheter mot att flytta in i vårt röda Hilleberg-tält för vintern. Detta var början på en resa som skulle ta mig och min bror 85 dagar med skidor och kite längs den historiska nordvästpassagen. Vårt val av hem var ett tremanna Keron GT, rymligt nog för att bo bekvämt, men tillräckligt litet för att kunna värmas upp snabbt. Den förlängda absiden var vårt garage som vi använde för att laga slädar i och senare för att skydda utrustningen från juniregnet.
Den viktigaste egenskapen hos ett expeditionstält är en kombination av styrka och låg vikt. Det måste skydda oss från svåra stormar, men samtidigt vara enkelt att sätta upp i starka vindar. Kerons tunneldesign uppfyller detta med bravur.

Sarah och Eric McNair-Landry, Pittarak Expeditions www.pittarak.com

Doug Stoup är en fullfjädrad äventyrare, professionell guide och ägare till 'Ice Axe Expeditions'. Han har åkt skidor till Nord- och Sydpolen fler gånger än någon annan i världen. Han har lett alpina skidexpeditioner i Arktis och på Grönland, och gjort färder i Amazonas med 'paddelbräda'. Samtidigt har han också varit banbrytande i att spåra och belysa klimatförändringar, och han grundade 'Ice Axe Foundation´s Impact School' som enligt Doug tar gymnasieelever ut på internationella turer till avlägsna områden som Amazonas i Brasilien, den arktiska vildmarken, Kongo, Grönland, Sierra Nevada i Kalifornien och till Antarktis.
Doug är inte bara äventyrare; han har ägnat mycket av sitt arbete till att öka folks medvetenhet om effekten av klimatpåverkan och av plastföroreningar, och han är lika passionerad inför äventyret som han är när det gäller utbildningen. 'Jag älskar att ta folk till dessa extrema områden, jag älskar naturen, jag älskar detta vilda forskningsfält', säger han, 'och jag kommer att fortsätta att flytta gränserna för mänsklig uthållighet medan jag ökar medvetenheten om filantropiska och humanitära organisationer'.
Trots sina mångfacetterade och skiftande expeditioner, som omfattar områden från Afrikas öknar till Amazonas regnskogar och höga berg över hela världen, är hans stora passion de avlägsna områdena längst norrut och längst söderut. 'Jag känner att jag hör samman med polartrakterna', säger han, 'och jag har bott i Hillebergtält de senaste 20 åren, både som professionell skidalpinist och internationell polarguide. En av de viktigaste sakerna på en expedition är att kunna skydda sig, särskilt på de mest ogästvänliga platserna på jorden. Hilleberg Kerontält är otroligt starka, i tunneldesign och med stora absider. De är extremt lätta att sätta upp i stark vind, och deras styrka och den låga vikten är solklara val för varje polarexpedition. Jag kommer att fortsätta att leda äventyrare till polerna, och utveckla nya och inspirerande sätt att ta sig dit. Den här säsongen kommer jag att leda en expedition med 'fet-hjuls cyklar' till den geografiska sydpolen. Jag anser att Hillebergtält är den allra viktigaste delen i den utrustning jag äger'' Läs mer om Doug på: dougstoup.com, och mer om 'Ice Axe Impact School' på iceaxe.org

Som aktiv alpinist och skidäventyrare har Joe Stock klättrat i Nya Zealand, Australien och Sydost Asien, men även i såväl Nord- som Syd Amerika. Därutöver har han gjort några storslagna skidturer i Alaska. 2006 gjorde han tillsammans med två kamrater den första skidtraversen av 'Neacola mountains', en sträcka på 185 km över hela bergskedjan på 22 dagar. Där konfronterades de med isfall, lavinfarliga snöfält och en femdagars storm. 2008 traverserade han 'Tordrillo mountains', där han tillsammans med två vänner färdades 161 km, avverkade en höjdskillnad på totalt 11,582 meter, och åkte nedför de fyra högsta topparna, vilka alla var högre än 3352 meter. Joe är också internationellt certifierad bergsguide, och guidar regelbundet kunder i Europa och Syd Amerika, men givetvis också i sina 'hemmaberg' i Alaska. Det tält han valt som favorit är Hilleberg Atlas. 'Jag såg en gång en Japansk grupp på sex personer som satte upp ett stort kupoltält i rykande snöstorm på Denali', säger Joe. 'De kröp in, skrattade åt och sov medan det ångade genom takventilen under en tredagas storm. Bredvid huttrade vi genom stormen i separata tält. Jag beslöt att skaffa marknadens bästa grupptält. Hilleberg Atlas blev mitt val. Atlas har blivit en självklar samlingspunkt under mina turer i Alaskas vildmark. Oavsett om det handlar om skidåkning, alpin klättring eller ett nyårsparty så är Atlas min bas. Tältet är starkt; litar på att det klarar en ordentlig storm. Det är rymligt; med gott om plats för sex personer med packning. Och det är varmt; med något av de innertält man kan utrusta det med, vilket gör att värmen stannar kvar inne. Att hålla samman gruppen, umgås och ha det skönt stärker verkligen moral och sammanhållning. Atlas är den enskilt mest värdefulla delen i den friluftsutrustning som jag äger. (För ytterligare information, se stockalpine.com)

Will Copestake är ung, älskar friluftsliv, och är synnerligen äventyrsinriktad och ambitiös. Född och uppvuxen i Ullapool, Skottland tillbringade han sin barndom med att leka i och utforska den spektakulära miljön i nordvästra Skottlans högland. Därefter har han vandrat de berömda lederna i Nya Zealand, och korsat Island. Från maj 2013 till maj 2014 har Will solopaddlat runt Skottland i kajak och klättrat alla 'Munro mountains'. En kustlinje på ca 1600 km och 282 berg högre än 900 meter. 'Det var min förhoppning att ett sådant projekt skulle lära mig lite mer om mitt land', säger Will. I och med detta 364 dagars äventyr, som Will kallar sin 'journey upon my doorstep', utsågs han till Årets äventyrare 2015 av National Adventure Awards som hedrar de allra bästa äventyr som genomförts i England, Wales och Skottland under året. Hans tält: Ett Hilleberg Soulo. 'Jag använde mitt Hilleberg Soulo under hela projektet. Under paddlingen var det mitt hem efter varje dagsetapp. I bergen var det allt från baslägertält till mitt skydd uppe bland topparna. Jag bestämde mig för Soulo långt innan jag påbörjade den här resan. Jag hade redan använt Soulo på min tidigare tre månaders expedition då jag korsade Island till fots. Jag ville ha ett tält som var både lätt men samtidigt starkt nog att klara vind, regn, snö; kort sagt allt tänkbart väder som skulle kunna drabba mig. Jag ville också ha en fristående konstruktion då jag ofta tältade på stenig mark eller is, där det är svårt att använda markpinnar. Jag har nu sovit under detta gröna nylontak i över ett års tid. Det är en aning smutsigt kanske, men fortfarande lika 'bomb-proof' som när jag köpte det.' Will bor och arbetar för närvarande i Patagonien i Chile, där han är kajakguide på heltid. Eftersom han kände att han behövde mer utrymme för boende på sina turer valde han Allak, som han fann vara en perfekt lösning, med tillräckligt utrymme samt låg vikt och liten packvolym. Patagonien är berömt för sitt oförutsägbara väder, och framför allt hårda vindar. 'Jag har varit med om fler stormar den senaste månaden än kan minnas. Även i vindbyar på 35 m/sek på min senaste tur, höll tältet utan problem hela natten. Detta trots att vi var tvungna att gå ut mitt i natten och surra fast kajakerna'! (För ytterligare information se willcopestakemedia.com)

Om du frågar Stefan Rosenboom vad han gör så skulle han säga att han är en frilansfotograf. Men då skrapar han bara på ytan. Rosenboom, vän och samarbetspartner till Hilleberg sedan många år, gör fantastiska böcker i såväl ord som bild, skapar utställningsmappar åt artister och konstnärer. Han är också verksam inom Leica, där han håller avancerade fotoworkshops i Alpernas spännande bergsmiljö och de vildaste delarna av Italien. Om man pressar honom lite, skulle han säga; 'Jag säljer aldrig endast bilder. Jag skriver alltid texten till den historia jag vill berätta. Man kan säga att jag är en fotograferande historeberättare.' Till dags dato har han skrivit 12 böcker som handlar om friluftsliv och resor såväl som samhällsaktuella ämnen. Hans senaste bok är The Soul of Wild Italy; och kommande projekt är Pilgrim Routes in the World, Greenland the Other Way, och The Wild Soul of Bavaria. Till alla sina böcker gör han även bildvisningar och utställningar. 'Jag reser mycket', säger han, 'och jag vandrar under alla mina fotoprojekt. Tempot är lågt, och det ger mig tid att se och lära, en ständigt pågående process för mig. På en del resor har jag min familj med. Förra sommaren var min fru Susanne och dotter Silja med under 6 veckor då vi vandrade på Grönland för ett nytt bokprojekt. På sådana turer måste jag därför tänka på deras säkerhet och komfort. Det innefattar både väder, vägsträckning, vilda djur, mat och naturligtvis utrustning. När hänsyn tagits till alla dessa faktorer är det dags för Hilleberg Keron GT! Det är ett tält som uppfyller alla mina kriterier för en säker tur till alla äventyrliga platser på vår jord. Men det är inte endast tältet som ger den säkerheten, det är en kombination av det och min erfarenhet, samt det suveräna hantverket hos Hilleberg. Jag älskar detta tält, för med Keron GT kan jag lugnt njuta av tiden tillsammans med min familj på de vildaste av platser, och det ger oss den energi vi behöver, vilket är fantastiskt!' (För mer information, på tyska, se augenwege.de)

Yoshiko Miyazaki är lyckligast när hon är i bergen. Hon reser runt om i världen i jakt på att förverkliga sin stora passion för klättring, skidåkning och bergsbestigning genom att hoppa från land till land för att arbeta professionellt som IFMGA-certifierad (International Federation of Mountain Guides Associations) bergsguide, och AMGA (American Mountain Guide Association) klättrings- och skidguide och alpinistguide. ”Jag får möjlighet att se vacker natur, uppleva olika förhållanden, och möta flora och fauna i deras rätta element, vilket är till glädje,” säger Yoshiko, och hon måste också vara ”mer eller mindre redo att göra vad som helst, överallt, och anpassa sig efter skiftande uppdrag.” Eftersom hon alltid är på väg någonstans – antingen för att arbeta eller för att söka sig mot nästa ambitiösa personliga utmaning – är hennes ”hem” alltid föränderligt. Hon delar upp sin tid när hon är borta från sin hemmabas i USA mellan Storbritannien, Norge, Frankrike och Japan, med årliga turer till Antarktis där hon bor upp till tre månader åt gången medan hon guidar för Antarctica Logistics & Expeditions (ALE).

Yoshiko dras till den stilla skönhet polarlandskapet erbjuder, men det extrema klimatet innebär unika utmaningar. Hon har upplevt förhållanden med vindstyrkor på 90 km/h och total nollsikt. ”Bara att gå från punkt A till B endast ett par meter bort kunde göra att du lätt gick vilse,” säger hon. Med ALE har hon varit på ett flertal expeditioner till Sydpolen, guidat tre förstabestigningar i Antarktis, och nått toppen på kontinentens högsta berg, Mount Vinson, ett flertal gånger. Förutom Antarktis har hon klättrat i många kända bergsområden, allt från Alperna i Europa till flera områden i Kanada och USA, och nått toppen av Denali, det högsta berget i Nordamerika, ett flertal gånger. ”Det är kallt, obekvämt för det mesta, och på Denali i synnerhet är det hårt arbete,” säger hon. Men trots den krävande naturen ger dessa turer henne någonting hon inte kan finna någon annanstans. ”Mitt huvud är fullt av tankar men när jag är i bergen känner jag en stor frihet från alla störande moment och allt jag känner att jag måste göra,” säger hon.

Det ”hem” som alltid förblir det samma för Yoshiko är hennes Hillebergtält. ”Tält är en stor del av mitt liv,” säger hon, ”jag bor för det mesta i tält – mer än vad jag gör i ett hus!” När hon är i Arktis och Antarktisk, förlitar hon sig på den robusta konstruktionen i Keron GT tält. ”De klarar stormar med mycket hög konstant vindstyrka utmärkt,” säger hon. Hon har även varit en hängiven Jannu användare i över tio år. ”Med Jannu så vet jag att jag har ett verkligt pålitligt tält varhelst jag beger mig. Jag känner alltid att jag har ett solitt, pålitligt hem som jag lätt kan sätta upp när som helst.” Hon väljer Soulo när hon vill ha ett mindre men ändå väldigt starkt tält, ”jag känner mig alltid peppad av att sova i Soulo. Det känns mycket pålitligt och diskret då det inte tar mycket plats. Det går snabbt att sätta upp och man märker att det ligger mycket eftertanke bakom dess finesser och användarmöjligheter, vilket gör det smartare än andra en-persons tält på marknaden.” Vanligtvis, ”använder vi bara Hillebergtält på längre expeditioner,” säger hon. ”Ju mer jag lärt känna dessa tält, och Hilleberg och Petra – när hon talar om tälten så förstår man verkligen att det ligger mycket tankar bakom dem, helt annat än massproduktion.”

Sebastian Copeland är en välkänd brittisk-fransk-amerikansk polarforskare, klimatanalytiker, fotograf och, framförallt, en berättare. Han började sin professionella karriär som fotograf i New York, med jobb inom olika branscher, bland annat inom reklam och mode. Och även om han var mycket framgångsrik under många år, så insåg Sebastian med tiden att detta inte var hans verkliga passion. ”Det har aldrig varit riktig ’jag’. Jag har alltid varit lite avvikande,” säger han. ”Min uppfattning om det slags arbete jag gör är att mitt arbete måste ha en mening, det måste bottna i något som är större än bara själva estetiken i det.”

Omkring 1999, började han använda sina färdigheter som verktyg för att inrikta sig på klimatet. Som erfaren alpinist och klättrare, kände han sig dragen både till mystiken och till de lockande utmaningar som polarområdena erbjöd. ”Jag insåg att jag hade vad som krävdes – jag är genuint intresserad av ämnet, jag är skicklig med min kamera,” säger han, ”och jag har inget emot långvarigt lidande,” säger han, endast delvis på skämt. De områden han har varit till – Antarktis, Nordpolen, arktiska Kanada, Grönland, för att nämna några – är bland de kallaste och mest ogästvänliga i världen, men han upplever att de håller på att förändras på ett övergripande sätt. I alla hans fem böcker fångar han dessa förändringar genom sitt kameraobjektivs perspektiv.

En av hans senaste böcker, Polar Explorations: To the Ends of the Earth, visar scenarion från olika expeditioner, bland annat från en expedition 2009 där han med sin partner Keith Heger vandrade till fots till den geografiska Nordpolen. Där skildras också en expedition 2010 på Grönland med hans partner Eric McNair-Landry. De två satte ett långdistansvärldsrekord i skärmsegling på skidor över en tjugo timmar lång period och tillbringade totalt 43 dagar med att korsa Grönlands inlandsis. Och under säsongen 2011-2012 slog sig Sebastian och Eric ihop igen för att sätta tre världsrekord under den första öst/västliga korsningen av den antarktiska kontinenten med skidor och skärmar under en 84 dagar lång expedition. ”Dessa var verkligt trevliga, långa turer. Sådant händer inte så ofta. Att du spenderar nästan fyra månader ute på isen. Det är inte något som vanligtvis händer nu för tiden,” säger han.

Alla Sebastians expeditioner har krävt enastående personlig styrka och professionell skicklighet. ”Detta har varit en mycket givande resa på många, många olika plan,” säger han. ”Det har inte varit lika ekonomiskt fördelaktigt som att göra reklamjobb, men det har varit så mycket mer än det. Den största tillfredställelsen är den mängd fantastiska insikter jag har fått,” säger han. Bara att genomföra dessa resor är svårt nog; att konstnärligt dokumentera dem för andra att se och uppleva dem på ett meningsfullt sätt gör utmaningen ännu svårare. ”Landskapsfotografering handlar mycket om ödmjukhet. Man måste investera tid, vara mycket tålmodig och man måste vara extra ödmjuk inför vissa omständigheter som helt enkelt inte vill samspela. Förra säsongen i arktiska Grönland tog jag en bild som bokstavligen tagit mig mer än 10 år att ta,” säger han. Hans fotokonst har visats på olika gallerier i USA, Europa och runt om i världen, och han har även talat till Förenta Nationerna, regeringar och andra internationella institutioner. Sebastian blivit utnämnd till årets fotograf totalt fyra gånger och under 2017 utsågs han till en av världens 25 bästa äventyrare under de senaste 25 åren.

Sebastian fortsätter att utforska isen än idag, även om saker och ting ser annorlunda ut mot vad de gjorde när han startade. För att nå dessa avlägsna och fantastiska platser, förlitar han sig på Hillebergtält, som han konsekvent har använt i över 20 år. ”Hillebergtält är lätta och bombsäkra,” säger han. ”När jag var fast i sju dagar i sträck i stormvindar högt upp på Grönlands is, gav mitt Keron 3 GT ett skydd och säkerhet man aldrig vill behöva ifrågasätta i en sådan situation. Hilleberg är absolut högsta standard för extrema äventyr.” För att inrätta ett hem på så obeboeliga platser veckovis åt gången, måste Sebastian helt och fullt lita på sitt tält. Det är det enda som skyddar honom från de hårda arktiska stormar han så ofta möter. ”Du är bara en liten fläck ute på isen och beroende på förhållandena finns det ingen chans att bli räddad mitt i rådande kaos. Naturen är fantastisk just för att den är så rå. Vår skyldighet är att ta del av den på ett ansvarsfullt sätt, och inte bara genom att ta ansvar för det avtryck vi gör, utan även genom att respektera våra egna liv och se till att vi överlever.” För honom finns det inget annat val än Hilleberg. ”Det råder ingen tvekan om att detta är den bästa utrustningen ute på isen. Det är mycket tydligt. För oss som gör återkommande utmanande turer där vi är fullt integrerade med naturen blir det uppenbart. Alla håller med om det,” säger han.

För ytterligare information se sebastiancopelandadventures.com

Freya Hoffmeister är en av de mest (om inte allra mest) renommerade havskajakpaddlare i världen. Nyligen fullbordade hon den första etappen av sin pågående expedition 'No.3 - The North Island', den första paddlingen runt Nord Amerika: Från mars till augusti 2017, klarade hon av hela den västliga kustlinjen från Pacific City, OR till Kodiak, AK. Denna expedition kommer att bli hennes tredje rundpaddling av en kontinent. Under sina andra turer runt Island, Nya Zealands sydö, Austrailien, Syd Amerika och Irland har hon valt Hillebergtält, då hon använt både Allak och Staika. Nu har hon åter valt Allak för denna expedition.

'Jag värdesätter den höga svenska kvaliteten i Hillebergtält, som ger mig ett första klassens boende på mina strapatsrika havskajakexpeditioner. De är mitt 'Hilleberghotell!' Min nuvarande tur kommer att ta mig hela vägen runt Nord Amerika i två 'halvvarv', där jag startar två gånger i Seattle och avslutar två gånger i New York. Det är en helt galen distans på över 50.000 km, genom både nordvästpassagen och Panamakanalen, runt hela Mexikanska och Kaliforniska golferna, och även över Hudson Bay. Allt som allt kommer det nog att sysselsätta mig de närmaste 10 åren! Åter har jag valt mitt favorittält, Hilleberg Allak.' (För ytterligare information om denna expedition, hennes tidigare äventyr, och för att läsa hennes bloginlägg och reserapporter, gå till freyahoffmeister.com)

I maj 2015 fullbordade hon sin 'The Second Continent' expedition och blev den förste personen att paddla runt Syd Amerika. Hon startade i augusti 2011, och genomförde den 27.000 km långa resan i 24 etapper. Under den expeditionen använde hon i huvudsak sitt Allak, men kom även att använda Staika. 'Runt den ökänt stormiga södra delen av Syd Amerika förlitade jag mig på det bergsäkra och stabila Hilleberg Staika, då jag tältade i en del extrema vindstyrkor på över 50 m/s'.

Två år tidigare genomförde hon sin första paddling runt en hel kontinent, 'The Race Around Australia', en expedition som tog henne ungefär ett år att fullborda, och som bestod av 15.000 km paddling. Det hade endast gjorts en gång tidigare under de senaste 30 åren. Den anses som en av de mest utmanande sträckor i världen man kan göra med havskajak.

Ännu tidigare, 2007, paddlade Freya runt Island på rekordtiden 33 dagar. För att följa upp detta bestämde hon sig att som första kvinna paddla runt Nya Zealands sydö med havskajak. 70 dagar senare hade hon lyckats med den bedriften, och i och med det satt nytt solorekord, och hon var mycket nöjd med det skydd Allak hade givit henne.

Läs mer på www.qajaqunderground.com

Under sin uppväxt i södra Kalifornien tillbringade Alexander Barber mycket tid med flugfiske i Sierra Nevada, men där fanns hela tiden en längtan till de höga topparna ovanför bergssjöarna och älvarna. Idag fördelar han sin tid mellan sitt arbete som bergsguide för Rainier Mountaineering Inc (RIM); och sitt eget klätterintresse. Nu har han sitt fokus på Himalayas 8000 meters toppar, solo utan syrgas. Alexanders bedrifter är synnerligen imponerande, särskilt som han bara är 25 år gammal: Lyckade solobestigningar utan syrgas av Manaslu (8156 m) och Cho Oyo (8201 m), i Himalaya. Han har också nått toppen av Aconcagua (6961 m) i Argentinska Anderna, samt Pico De Orizaba (5636 m) och Iztaccihuati (5230 m) i Mexico. Alexander har också bestigit Mt. Rainier (4392 m) i Washington, USA 36 gånger. Under sina klättringar förlitar han sig på både Jannu och Soulo. 'Hillebergs signum är hög styrka och låg vikt i kombination med utmärkt kvalitet och hanterbarhet, vilket gör uppsättningen enkel. Jag tycker att Jannu är ett utmärkt exempel på detta och det passar bra för mina äventyr i bergen. Detta oavsett om det handlar om ett utsatt höjdläger i Himalaya eller en flerdagarstur i Sierra Nevada med en partner. Jag har satt upp tältet och lämnat det utan tillsyn under lång tid, även i stormiga förhållanden utan att ha möjlighet att efter­spänna linor eller staga tältet. Soulo har varit min tältval under senare projekt i Himalaya. Det är tillräckligt lätt för att ta med på krävande bestigningar, och styrkan är enastående; en verklig fästning. Det samma väl renomerade design och funktionalitet som Hilleberg är kända för; styrka, funktionalitet, lätt att sätta upp och låg vikt. På långa solobestigningar är detta det tält jag använder; det ökar mina säkerhetsmarginaler och tynger inte ned min packning. Som med alla Hillebergtält är både Jannu och Soulo tillverkade av material i absolut högsta kvalitet för att klara slitage även i de mest krävande expeditionsförhållanden.'

Milosz Pierwola växte upp i förvissningen att hans stora passion att utforska världen skulle stanna vid en dröm, och att hans plats var i en rättssal som advokat. Vid 29 års ålder insåg han att han aldrig skulle nå sina drömmars mål att nå jordens mest avlägsna platser om han skulle fortsätta att sitta bakom ett skrivbord i ett luftkonditionerat rum.
Det året, 2013, övergav han sin karriär och lämnade det vardagliga livet för att hänge sig åt att upptäcka världen utan att se tillbaka. Efter examen från NOLS, fick Milo uppleva sin första verkligt hårda vildmarksupplevelse, och kom samtidigt att för första gången använda Hillebergtält. Det var när han genomgick träning för polarexpeditioner med världsrekordhållare Eric Larsen och Ryan Waters på den tillfrusna sjön "Lake Winnnipeg" under den Kanadensiska vinterns polarstorm 2014.
"Hillebergtält används i dessa områden därför att förhållandena är så extremt hårda och förödande. Farligt låga temperaturer i kombination med hårda stormvindar, snö, is och absolut nollsikt, gör det helt nödvändigt att använda tålig utrustning som är enkel att hantera, då exponerad hud snabbt kan leda till förfrysningsskador. Därför måste all expeditionsutrustning kunna hanteras med tjocka handskar i de mest krävande och skoningslösa förhållanden. Som Eric visade, Hillebergtält kan göras i ordning så att de kan sättas upp väldigt enkelt; bara rulla ut, montera två stänger och staga upp med linor. Funktionella ventiler, och ett separat färdigmonterat innertält bibehöll ett behagligt inneklimat som gav ett påtagligt skydd mot den frostbildning som skapas av fuktighet från kroppsvärme och utandningsluft. Dessutom tog det endast några minuter att vända tältet mot vinden när vindriktningen skiftade under natten, och verkligen satte såväl material som tältstänger på hårda prov."
På sina egna äventyr använder Milo Akto. "Tältet har visat sin styrka gång på gång under de mest skiftande förhållanden. Det är starkt, rymligt effektivt och ser dessutom trevligt ut. Mitt Akto ser fortfarande ut som det gjorde den dag jag tog emot det, utan några skador eller slitage, och jag ser fram mot att ta det med på nästa tur."
2015 grundade Milo sitt projekt "World in 360," med New York som bas. Han filmar sina expeditioner och äventyr med 360 graders kameror. Filmerna han producerar är gjorda att visas med "virtual reality glasögon", och dessa visar han för människor som inte själva kan komma ut, som patienter på sjukhus, fosterhem, slutenvård och ålderdomshem. Detta ger dessa människor möjlighet att uppleva autentiska äventyr.
För närvarande är han involverad i "The Himalayan Stove Project" - ett humanitärt icke kommersiellt program för att bevara miljön i Himalaya, och förbättra lokalbefolkningens hälsa - genom att producera en 360 graders överblick av Everestregionen. Dokumentärserien ska göra det möjligt för publiken att "stiga in" i heliga kloster, tempel, nepalesiska hem, men även i Everest basläger (5360 m). Målet är att kunna ge en närgången bild av hur klättrare förbereder sig för att bestiga världens högsta berg, och samtidigt belysa vilken inverkan "The Himalayan Stove Project" har på människorna i Nepal.

Mark är född och uppväxt i Montana, USA, och började jaga, fiska och vandra i bergen med sina föräldrar från mycket unga år. Längre vandringar in i bergsområdena efter hjortar, kom att leda honom in på klättring och alpinism, vilket kom att bli en bestående passion. Jag träffade Alex Lowe när jag gick i skolan, säger Mark, och han kom att påverka mig mycket. Sedan dess har Mark varit över hela världen på klätterexpeditioner, blandat med äventyrliga jakt och fisketurer.

'Jag har varit synnerligen lyckligt lottad då jag kunnat göra mina hobbys och det jag älskar till mitt levebröd. Jag har varit till några fantastiska platser. Jag tillbringade sex månader i Nya Zealand på jakt efter gigantiska havsöringar, och klättrade en månad på Denali i Alaska, där jag bodde i två sammankopplade Atlastält. Snacka om lyxigt boende; Atlassystemet är helt fantastiskt! Vikten av att ha ett 'bombsäkert' basläger ska inte underskattas. När du bor tillsammans med fem andra i ett tält i en månads tid behövs massor av plats för folk, utrustning och mat. Atlastälten gav oss den plattform vi behövde som utgångspunkt för att kunna göra våra turer på bästa sätt!'

Som grundare av 'Seacat Creative' har Mark kommit att använda sitt kunnande som professionell fotograf och videofilmare för att visa vildmarken, särskilt jakt och fiske för en stor del av sina deltagare. Han tillbringar stor del av året ute i vildmarken, antingen med att jaga, fiska eller klättra, och han filmar och tar bilder; alltid litande på sina Hillebergtält. "Jag älskar verkligen Soulo av flera anledningar. Det är svårt att matcha det tältet när det kommer till styrka och fristående egenskaper. Det är nästan alltid mitt dagliga val," säger Mark. "Jag gör en sen höstjakt i Montana, och till detta gillar jag verkligen Saitaris. Det tältet är så otroligt starkt så jag vet att det tål nästan vad som helst, och ofta blir vi helt översnöade. Detta är min favorittur på hela året! För tidiga vårturer utan snö, Niak. Det är perfekt för två personer om man vill gå med verkligt lätt packning."